Gästbloggen

Veckans gästbloggare heter Joakim. Gick i SP3b med Gudrun Johansson som klassföreståndare. För ett par veckor sedan besökte Joakim oss för att göra reklam för Högskolan i Jönköping. I Juni månad kommer jag att träffa hans klass och SP3c. Och då hoppas jag få höra mer vad som har hänt våra före detta elever. Hörde från Joakim samma sak som jag har hört tidigare att eleverna trivs väldigt bra vid den Jönköpings Högskola. De har en stark internationell inriktning och alla studenter förväntas studera en termin utomlands.

 

 

"Hej allihopa, jag heter Joakim Paulsson och är före detta student på Lagmansgymnasiet i Vara där jag studerade mellan 2003-2006. Juridik har alltid varit högst intressant för mig och därför valde jag att läsa samhäll/juridik. Det valet har jag inte ångrat en sekund.

När jag tänker tillbaka på tiden på Lagman blir jag alldeles nostalgisk. Jag tänker på hur nervös jag var första dagen. Jag gick upp flera timmar innan skolan skulle börja och vankade av och ann hemma. Tiden för att välja kläder har aldrig varit så lång som då. Det lustiga med detta är att jag redan innan kände 70 % procent av min dåvarande klass. Jag tror det var något med att man skulle bli yngst igen, bland minstingarna på skolan. Det steget är ganska långt med tanke på att vara var störst, bäst och vackrast på högstadiet.

Skolgången på gymnasiet var helt fantastisk. Jag tror inte att jag alltid kände så på den tiden, men nu i efterhand så har jag inte ett minne av de jobbiga tider då man skulle skriva arbeten eller hade flera prov i veckan. Allt jag tänker på är hur mycket vi skrattade och hur mycket pengar jag spelade av mina kamrater på rasterna när vi spelade kort.
Tiden fram till studenten var ljuv, jag tror att jag hade den bästa klassen på skolan, de bästa och skönaste lärarna och jag tyckte till och med om skolmaten.

 

När studenten var tagen så började det riktiga livet och jag ställde mig ofta frågan "Vad händer nu?". Jag hade ingen aning om vad jag ville studera till. Allt jag visste var att jag ville studera. Jag hade alltid sett mig själv som en tjänsteman. På grund av att jag inte visste vad jag ville bli, blev det naturliga steget att söka jobb. Jag lyckades få jobb på Vianor i Vara där jag jobbade i fem månader. Efter det jobbade jag på ASKO i Jung i sex månader. Nu kanske ni tänker "Shit, den här killen tjänade fett med cash, vad ska han använda det till?". Jo jag gjorde mitt livs resa, tillsammans med min bäste vän Jesper Bäck. Under flera månader reste vi till Australien, där vi lärde oss att surfa, vi dök i barriärrevet, vi träffade folk från hela världen och festade mer än vad vi någonsin gjort. Vi åkte till Nya Zealand där vi hoppade fallskärm, bungiejump, åkte forsränning, träffade folk från hela världen och där festade vi om ännu mer. Slutstation för mig blev Malaysia, närmare bestämt en liten skattefri ö som heter Lankawi. Där tog vi det bara lugnt och njöt av livet.

 

När denna fantastiska resa var till ända, stod jag åter på samma ruta som jag stod på efter studenten. Jag hade fyllt tjugo år och kände att nu var det bannemig dags att utbilda sig. Jag kände ju längre tiden gick att det var ekonomi eller juridik jag ville syssla med. Framförallt kom jag ihåg två tjejer som hållit seminarium för oss, på gymnasiet, om ett program som heter Affärsjuridik vid Högskolan i Jönköping. Det lät riktigt bra, en gedigen juridikutbildning med inslag av ekonomi. Affärsjuridik fick bli mitt förstaval och självfallet blev jag antagen i första urvalet;).

Nu är jag inne på min sjätte termin och inte heller nu har jag ångrat mitt val en enda sekund. Min klass är helt otrolig. Vi har oerhört kul tillsammans, både killar och tjejer, tjejer och killar. Här har jag träffat folk från hela landet från Ystad i söder till Gällivare i norr. Jönköping som stad är underbart vackert belägen längs med Sveriges näst största och tillika kallaste sjö Vättern. Som student har både skolan och staden mycket att erbjuda. Är du idrottsintresserad erbjuder skolan fotboll, innebandy, volleyboll, badminton etc. etc. Listan kan göras lång. Här finns filmkvällar, studentrabatter på olika restauranger och café och inte minst oändliga möjligheter till fest. Allt är självfallet inte frid och fröjd. På högskolan ställs det mycket högre krav på dig. Ingen bryr sig längre om du närvarar eller inte, lärarna kan oftast inte ens ditt namn. De hälsar endast om de känner igen ditt ansikte, men att utbilda sig kommer ge dig så mycket mer så att det är svårt att förstå. Bara att flytta hemifrån är en stor omställning. Man ska lära sig att sköta sin kost, träning, men framförallt sin ekonomi.

 

Hursomhelst, jag har än så länge inte ångrat ett val jag gjort i livet. Valen jag har gjort är sannerligen inte för alla. Vissa vill börja studera direkt medan andra kanske vill ta fler sabbatsår än vad jag gjorde. Jag vill ändå avsluta med en uppmaning till alla gymnasieelever som läser det här. Ta vara på er tid på gymnasiet, gör det bästa av den och ha så roligt ni bara kan ha.

 

Over and out,

Joakim Paulsson, Internationella handelshögskolan i Jönköping!"

 

 

 

Introduktion: Jakob behöver ju ingen närmare presentation. Alla vet ju att Jakob har jobbat hårt här i sex år men nu återvänt till Norrland

Hej kamrater.

Jag hoppas att ni haft ett fint sportlov, med massor av skidåkning och dylikt. Här i Övik är sportlovet inte förrän vecka 10.

Det är snart ett halvår sedan jag lämnade Lagmansgymnasiet för en tjänst på Komvux i Örnsköldsvik.

På Lagman jobbade jag från och med hösten 2004 till och med augusti 2010. Det vill säga drygt sex år. Jag började som vikarie i matematik och fysik på teknikprogrammet. Jag vikarierade för Bengt Andreasson som tagit tjänstledigt för att arbeta med vindkraftsutbyggnaden.  Trots att sex år inte är särskilt lång tid, hann jag med att följa två teknikklasser till examen, och lärde känna många arbetskamrater. Ovanför min arbetsplats hade jag under några år två tänkvärda citat: ”Vadå svårt? Det är bara att lära sig!” och ”Hur skall det gå med den garanterade undervisningstiden?”  Jag tycker att tiden på Lagman var mycket bra och gemenskapen på Torsgårdsskolan, där jag hade min arbetsplats, var mycket trevlig. Torsdagsfikat och Janne Bergs ordvitsar är något som man inte glömmer i första taget...

För en dryg vecka sedan var jag på konsert med Euskefeurat. Euskefeurat är band från Piteå med bland annat Ronny Eriksson (känd från TV). Ni kanske har hört ”Pessimistkonsulten” som är en av deras äldre hits. Konserten bestod av låtar från de senaste två skivorna och några vitsar som Ronny drog mellan låtarna. Jag tyckte att det var en bra konsert och rekommenderar er att gå och lyssna på Euskefeurat. Ett låtexempel, som är från Svegs folketshus 19/4 2010 finns på:

http://www.youtube.com/watch?v=iPkBSaNBRjU

Förra veckan måndag till onsdag var jag på referensgruppsmöte för de nationella proven i matematik. Trots att jag som lärare använt mig av de nationella proven ganska flitigt, visste jag ganska lite om vilket arbete som nedlagts. Det var en nyttig erfarenhet att vara med vid konstruktionen av ett utkast.

Som de flesta av er vet så skall ju gymnasieskolan förändras till hösten. Ett av de ämnen som kommer att förändras mest är matematiken, i och med att det blir tre spår i de första två kurserna. Det har gjort konstruktionen av de nationella proven mer komplicerad. Som jag förstod det kommer det att vara ett obligatoriskt nationellt prov på vart och ett av de tre spåren på kurs ett.

På Komvux kommer vi att införa förändringen från och med hösten 2012. Det innebär att vi blir ett år senare med de lägre matematikkurserna men att vi blir först med att införa de högre.

Och så vädret:

I lördags hade vi – 30 grader, det är bra för karaktären som jag brukar säga. Nu är det bara – 10 grader och snöfall.

Annars är det bra med mig och jag hoppas att allt är bra med er. Jag planerar att komma ner till Vara och hälsa på någon gång under vecka 10. Kanske att det kan bli ett torsdagsfika…?

Ha det bra

/Jakob Jakobsson

 

 

Jakob som uppskattad guide både i Polen och Tjeckien

 

 

 

 

Introduktion: Parisa Hajjari tog studenten för snart tre år sedan och läser nu medicin i Göteborg





Mitt namn är Parisa Hajjari och jag läste NV på Lagmansgymnasiet 05-08. När jag tänker tillbaka på dessa tre år  förstår jag nu hur otroligt viktiga de var för min framtid. Både med tanke på att jag fick en bra grund att stå på inför mitt framtida val av studieinriktning, men även för att jag utvecklades mycket som person under denna period. När jag under högstadietiden skulle välja ett gymnasieprogram var NV ett självklart val för mig. Dels för att jag hade en naturlig fallenhet för matematik och NO-ämnena och tyckte att de var väldigt roliga och intressanta ämnen. Dels för att jag inte visste vad jag ville utbilda mig till i framtiden och då var ju NV ett val som skulle öppna många dörrar

Om jag ska sammanfatta mina tre år på Lagmansgymnasiet skulle jag först och främst säga att jag lärde mig otroligt mycket. Jag har alltid varit en väldigt vetgirig person som tycker om att lära mig nya saker och därför passade NV-programmet mig bra. Jag fick en bred kunskap inom naturämnena  matte, biologi, fysik och kemi, men hade även möjlighet att fördjupa andra kunskaper som t.ex. språk, då detta också var en stort intresse hos mig. Jag valde därför att läsa Svenska c och Engelska c samt Tyska steg 5.
En annan sak som karakteriserade gymnasietiden var att jag för första gången pluggade ihop med andra, vilket gjorde det hela mycket roligare. Detta var speciellt effektivt vid matte- och fysikstudier då vi hade möjlighet att lösa problemen tillsammans. Jag och tre av mina närmsta kompisar i klassen brukade då  antingen sitta på Torsgården eller hemma hos någon av oss. Pluggandet blev alltid så mycket roligare när man var flera stycken!
Lärarnas kompetens är en annan sak som kan belysas. Jag hade väldigt många duktiga och inspirerande lärare, vilket bidrog till att jag själv blev motiverad till mina studier. Den personliga kontakt som man hade med sina lärare under gymnasietiden kan jag väldigt ofta sakna nu när jag läser på universitet

Fram tills andra året på gymnasiet hade jag ingen aning om vad jag ville utbilda mig vidare till. Så småningom växte det dock fram ett intresse för medicin och mot slutet av andra året var jag fast besluten att utbilda mig till läkare efter gymnasiet. Det är också just det som jag gör för tillfället. Jag är nu, nästan tre år senare, inne på min femte termin på läkarlinjen i Göteborg och jag kan inte vara mer nöjd med mitt val. De två första åren har varit mest teoretiska och jag har lärt mig otroligt mycket om medicin och människokroppen, som fascinerar mig mer och mer för varje dag. Från och med denna terminen kommer även det praktiska vara en stor del av utbildningen och patientkontakt kommer att vara en del av vardagen. Detta ser jag mycket fram emot!

I efterhand kan jag säga att gymnasietiden gav mig en bra grund att stå på inför mina medicinska studier. Under denna tid  hade jag ett mål som kändes väldigt långt borta, men som ändå gav mig motivation i tider då det kändes jobbigt och onödigt att studera redoxreaktioner under kemilektionerna. Jag är nu otroligt glad över att jag gjorde detta, då jag sakta men säkert närmar mig mitt slutliga mål.


Parisa gjorde ett trevligt projektarbete tillsammans med Johanna om förbränning vilket finns med bland "Elevarbeten" på hemsidan. Under "Fler arbeten" och sedan "oxidation". Längst bak i arbetet finns denna trevliga bild tillsammans med en del andra bilder.

Vår första gäst till att skriva i gästbloggen och inviga denna är Magnus vår nye rektor på Lagmansgymnasiet.

På denna blogg kommer endast speciellt inbjudna gäster att skriva. För det mesta blir det personer utanför skolan. Jag ska inte avslöja vad det kan bli men jag hoppas få många prominenta gäster på denna blogg.

 

Lika bra att erkänna med en gång! Ja- jag gick natur på gymnasiet. Ja- jag har varit med att starta upp natur på Lagmansgymnasiet. Ja- jag har undervisat många år på natur. Ja- jag har varit rektor för natur på flera skolor. Med andra ord har jag på olika sätt ägnat mig åt naturvetenskapsprogrammet på olika sätt i drygt 25 år.

 

Vad är då lockelsen med detta? Är det att genomföra krångliga labbar som ändå aldrig ger förväntat och önskat resultat? Är det avancerade ekvationer som rockar fett? Är det att alltid ha ett antal hemuppgifter som ligger och väntar? Ja- precis detta och mycket annat är just det som ger känslan av att gå på naturvetenskapsprogrammet. Tjusningen av att betraktas som nördar av övriga elever på skolan ger en status som inte går att jämföra med något annat.

 

Det som jag alltid gillat med natur är att det råder så god stämning bland eleverna. Man jobbar tillsammans för att lära sig så mycket som möjligt. Förutom att natur ger en mycket bred ingång till vidare studier på högskola och universitet är det antagligen den bästa allmänbildning man kan få.

Typ vassare än Wikipedia!

 

Till Lagmansgymnasiet har det alltid sökt många elever från Grästorp och Essunga. Jag lovar att även er ungdomar från Grästorp att om ni söker till natur (eller något annat program) skall jag göra mitt yttersta för att era val i ex språk skall bli verklighet.

 

Jag ser fram mot att starta upp det nya gymnasiet läsåret 2011/12 med alla nya elever som skall gå natur. Hade jag fått välja en gång till hade det blivit natur, tyvärr fanns det på min tid inte några datorer alls och att åka på studieresor var inte så vanligt.

 

Ha det bra, om du undrar nåt om Lagmansgymnasiet eller natur tveka inte och slå en signal till mig eller maila.

 

Magnus Thilén, rektor

0734-612902   [email protected]